Pensionärsförbunden pressar på i sedelfrågan

Äldrepolitik | 8 mars 2019

Kontanterna är på väg bort, det är handlarna och bankerna överens om. Men samtidigt har många äldre svårt att gå över till modernare betalningsformer. Nu sätter pensionärsförbunden press på regeringen att se till att ingen lämnas utanför när det kontantlösa samhället rullar in.

Svenskarna använder allt mindre kontanter. I Riksbankens senaste undersökning uppgav bara 13 procent av de svarande att de betalat med kontanter vid sitt senaste köp. Åtta år tidigare var siffran 40 procent.

Forskare på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm har räknat ut datumet då det inte längre kommer att vara lönsamt för handeln att ta emot kontanter. Det beräknas inträffa redan den 24 mars 2023.

Det rimmar väl med handelns egen bedömning, där hälften av handlarna tror att de slutat ta emot kontanter senast 2025.

Nya bestämmelser på väg
Det är Riksbanken som ansvarar för kontanterna i samhället, men ansvaret för att sedlar och mynt ska vara ett fungerande betalningsmedel ligger ytterst på privata banker och företag.

– Bankerna har visat att de inte vill leva upp till det ansvaret. Det är svårt att ta ut och sätta in kontanter i dag och föreningar och privatpersoner stängs ute från en livsviktig samhällsservice, säger Berit Bölander, förbundsordförande i SKPF Pensionärerna.

Finansdepartementet arbetar med en proposition i frågan och regeringen hoppas att nya bestämmelser om hur samhällsansvaret för kontanter ska se ut ska kunna träda i kraft redan vid årsskiftet.

Pensionärsorganisationerna kraftsamlar nu för att de äldre som inte vill eller kan avstå från sedlar och mynt inte ska glömmas bort på vägen.

– Vi uppvaktade finansdepartementet i februari tillsammans med PRO, SPF Seniorerna och RPG och framförde att vi vill se en lagstiftning som garanterar att kontanter hålls tillgängliga i hela landet, säger Berit Bölander.

Utbildningsinsats krävs
Pensionärsorganisationerna efterlyste också utbildning för äldre som behöver hjälp med att gå över till kort- och nätbetalning.

– Vi har ett stort folkbildningsansvar. Jag tycker gott att bankerna skulle kunna gå in och hjälpa sina kunder mer än vad de gör i dag. Om man pratar med våra äldre medlemmar så är det ofta kontanterna som gäller. De ser ingen trygghet i kortet, däremot i hundralapparna i plånboken. Så det kommer att krävas en stor folkbildningsinsats för att dessa äldre inte ska hamna utanför i framtiden, säger Berit Bölander.