Månadsmötet 15 september
| 23 september 2021
Medlemsmöte på Cafe Skomakaren
Äntligen kunnat starta upp våra månadsmöten på Café Skomakaren i Karlsborg.
40 medlemmar kom till mötet, där det var coronasäker bordsplacering.
Ordförande Lars Berggren hälsade alla välkomna och började mötet med information om
upprop för jämlika pensioner, motionssimning på Moliden på måndagar, rapport för genomförd friskvårdsdag vid jägarlägret den 1/9 och planerade promenader under hösten.
Han tackade också alla som ställt upp i arbetet med föreningens lottkiosk vid kanalen.
Alla lotter sålda.
Efter att kassör Anders Juviken redovisat föreningens ekonomi tog säkerhetsombudet Roger Holmgren vid, med information om den nya bensinen E10 och faran av att köra med friktionsdäck på
Därefter efter följde information om olika former av bedrägerier mot äldre och vad man skall göra vid dessa bedrägeriförsök för att inte drabbas.
Efter kaffe och smörgås underhöll Curt Kjellen med sång och gitarrspel som varvades med roliga historier.
Detta var uppskattat.
Bibbi Stenberg läste efter detta upp en egen dikt om senaste året med Corona.
Margareta Holmgren pratade om att hon och Lisbeth Wennerberg är föreningens konsumentombud och vad detta innebär.
Mötet avslutades med lotteri som anordnats av Ulla och Dan-Axel Wallerman.
Dikt av Bibbi Stenberg vid månadsmötet 15 september.
Vi har levt med pandemin i två år!
Plötsligt en dag var inget som förr, du borde ej gå utanför din egen dörr.
Det ryktades att det var en ond Kinamos, som släppt ut över världen en dödlig dos.
Han ville på mänskligheten minska ner, och snart nog han resultat ser.
Människor runt om dör som flugor, mest i storstäder men också uti landets stugor.
Var man gammal hade man ej en chans, eftersom bra botemedel då ej fanns.
Detta tyckte ner oss till både kropp och själ, för alla vill väl leva och må väl.
Äntligen fick vi en spruta vaccin, och skulle få ytterligare en framåt i ”tin” ( tiden).
Vi kunde ses ett gäng för att runt Vanäs gå, för varje vecka blev marken mer blåsippsblå.
Men vårat årsmöte fick vi på framtiden skjuta, när, hur och var skulle då detta sluta.
Vi går dock till Skomakaren en dag, där vi äter och dricker och roas ett slag.
Allt detta blev vi bjudna på, ingen av oss ordentligt tackade ändå.
Vi var nog alla rusiga av frihetens behag, så passar nu på att tacka gör jag.
Vi sitter nu åter här idag, för att roas av olika slag.
Det är nästan som det förut var, vi får hoppas på bättring dá för dá.
Men var försiktig min käre vän, fienden han lurar på oss där ute än.