Äldreomsorg lika viktig som barnomsorg
Äldrepolitik | 5 juli 2018
- Det är dags att sluta tänka på äldreomsorgen som en samhällskostnad. Den är en resurs. Och borde ses som en sådan, säger Marta Szebehely, professor och forskare vid Stockholms universitet, på SKPF Pensionärernas seminarium i Almedalen.
Inom åtta år till 2026 kommer vi att behöva anställa ytterligare 146 000 personal inom äldreomsorgen. Men det räcker inte. Det kommer också att behöva fyllas på ytterligare personal för att täcka för dem som slutar sina anställning, eller byter jobb, för att de inte längre orkar eller vill arbeta kvar inom omsorgen.
Oron är befogad, det visar den forskning som Marta Szebehely genomfört sedan 1980-talet. Närmare hälften, 46 procent, har sagt sig vilja sluta, visade den senaste undersökningen från 2015. Orsaken är dåliga arbetsmiljö med delade turer, deltid och ett detaljstyrt arbete. Därtill kommer ett arbete som ofta lönas dåligt. Generellt är lönerna låga inom äldreomsorgen och de, mest kvinnor, får efter avslutat förvärvsarbete ofta också en väldigt låg pension.
– Jag kan inte förstå att inte äldreomsorgen är mer på agendan nu under valrörelsen. Äldreomsorgen en viktig del av den sociala infrastrukturen i välfärdsstaten, den är viktig för hela samhället. Om jag vet att det kommer finnas en bra äldreomsorg när jag blir gammal, kan jag förvärvsarbeta och sköta min del av samhällskontraktet. Vi borde se på äldreomsorgen som vi ser på barnomsorgen och har byggt ut den, menar hon.
– Det krävs en bra äldreomsorg för att kunna ha en välfungerande industri och en välfungerande arbetsmarknad.
Många kvinnor blir anhörigvårdare
Liksom en utbyggd barnomsorg gjorde att fler kvinnor började förvärvsarbeta, skulle också en utbyggd och bra äldreomsorg innebära att fler medelålders kvinnor kunde fortsätta förvärvsarbete. I dag är det många kvinnor, som på grund av otillräcklig äldreomsorg, tar på sig rollen som anhörigvårdare, slutar sitt arbete eller går ner i arbetstid, visar den undersökning som Marta Szebehely och hennes kollegor gjort.
Och eftersom arbetet inom omsorgen har blivit tyngre är det i dag svårare att både rekrytera och behålla personal.
Så Marta Szebehelys svar på frågan som ställdes under ett seminarium vid Äldreforum i Almedalen som anordnades av SKPF Pensionärerna var jakande: Offras kvinnorna när det sparas i äldreomsorgen? Men hon var ändå optimistisk och förutspådde en betydligt förbättring av både arbetsförhållanden och tillgången av äldreomsorg till nästa undersökning som ska genomföras 2025.
– Det behövs mer pengar till äldreomsorgen, fler äldreboenden, man behöver förbättra anställningsförhållandena och arbetsmiljön. Och, man behöver satsa mer på att behålla i stället för att slita ut personalen, villkorade hon.
Riktade statsbidrag till äldreomsorgen
Marta Szebehely var inte främmande för riktade statsbidrag för att förbättra omsorgen. Dessutom tycker hon att vården ska ta tillvara den arbetskraftsreserv som finns i landet av utrikes födda. Ge dem omsorgsutbildning och språkutbildning, eller satsa på arbetsplatsförlagd utbildning var hennes råd.
– Äldreomsorgen kostar i dag 2,6 procent av BNP, det skulle inte vara något problem att höja den siffran med 1 procent till 3,6, då skulle vi få en bra och fungerade omsorg, menade hon.
SKPF Pensionärerna delar Marta Szebehelys oro över att resurserna till äldreomsorgen dragits ner, att personalen blir utsliten och att arbetsmiljön försämrats.
– Vi vill höja statusen på yrket. Personalen ska kunna gå både till och från arbetet med stolthet, säger Eleonor Wikman, ledamot i SKPFs förbundsstyrelse
– Och genom att kräva legitimation för undersköterskor, skulle vi få en likvärdig utbildning i hela landet. En legitimation med tydliga utbildningskrav skulle också vara lönedrivande, menade Liza Di Paolo Sandberg, vice ordförande i SKPF Pensionärerna.