
Expressen skriver om SKPF-medlemmen Birgitta Sjögren
Pension | 13 mars 2025
Birgitta Sjögren, 75 år från Växjö, gick i pension vid 65 efter att ha jobbat sedan hon var 19, mest som undersköterska. Några år var hon hemma med barn och hon har även studerat. Hon valde att ta ut sin tjänstepension på kortaste tiden, fem år, för att spara en del av den. Efter 70 återstod bara den allmänna pensionen och i dag är den 13 500 kronor i månaden efter skatt.
Här följer artikeln som är publicerad i Expressen 13 mars 2025 och är skriven av Patrik Micu
Lön för mödan heter det.
Men de flesta pensionärer får inte ihop en vanlig hushållsbudget med sin inkomst.
Det framgår i en undersökning från två pensionärsförbund. ”Det värsta är när det sägs att vi fått så bra ökning på pensionen. Jag får ut 13 500 kronor”, säger Birgitta Sjögren, 75.
SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna har räknat på vad pensionen egentligen räcker till genom att jämföra pensionsnivåerna med vanliga hushållsutgifter.
Konsumentverkets normalbudget för 2025 är 8 580 kronor för ensamstående och 14 530 för sammanboende. När bostadskostnader inkluderas landar utgifterna på 15 947 för ensamstående och 23 576 kronor för sammanboende.
Den totala budgeten, inklusive alla utgifter som Konsumentverkets beräkning inte tar med, exempelvis tandvård, sjukvård, glasögon, försäkringar, transporter och nöjen, är 23 921 kronor för ensamstående och 35 364 för sammanboende, enligt beräkningen.
Jämfört med den totala medianpensionen (allmän pension plus tjänstepension) för 2025 ser det knapert ut för många hushåll.
Medianpensionen ligger på 17 270 kronor efter skatt, men i gruppen med lägst pensioner, ”den första kvartilen” i räkneexemplen, får man bara ut 13 786 kronor efter skatt.
Även med tjänstepension klarar ingen ensamstående i förbundens räkneexempel av en komplett hushållsbudget där basutgifter, bostad och vanliga kostnader ingår. För sammanboende klarar bara två av fem hushåll av den kompletta hushållsbudgeten.
Helt beroende av partner
En slutsats är att ensamstående pensionärer ofta saknar tillräcklig pension för grundläggande utgifter. För att klara sig får man se till att ha andra inkomster eller helt enkelt avstå från nödvändigheter.
Staten kan skjuta till olika tillägg till den som har låg pension, men förbunden menar att dessa dels är otillräckliga, och att bidrag är fel väg att gå. Det ska gå att leva på pensionen för den som jobbat och tjänat in den, är poängen.
”Pensionsmyndighetens budskap är att de flesta kan klara sig utan privat pensionssparande. Så borde det vara – men så är det inte i verkligheten”, hävdar Liza di Paolo-Sandberg, ordförande i SKPF Pensionärerna. ”Särskilt ensamstående kvinnor har det jättetufft. Det är oroväckande att så många är helt beroende av sin partner för att klara sig.”
Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten försvarar dock budskapet som kommunicerats i samband med utskicket av det orange kuvertet:
”Det egna sparandet till pension övervärderas ofta enligt våra undersökningar, vi behöver därför vara tydliga i att allmän- och tjänstepension är de största delarna av den samlade pensionen för de allra flesta.”
Birgitta Sjögren jobbade heltid i vården i många år och är besviken på pensionen som det gav. ”Politikerna måste göra något åt pensionerna, säger hon.
Birgitta Sjögren, 75, i Växjö gick i pension vid 65 efter att ha jobbat sedan hon var 19, mest som undersköterska. Några år var hon hemma med barn och hon har även studerat.
Hon valde att ta ut sin tjänstepension på kortaste tiden, fem år, för att spara en del av den. Efter 70 återstod bara den allmänna pensionen och i dag är den 13 500 kronor i månaden efter skatt.
Främsta orsaken till att Birgitta klarar sig hyfsat ekonomiskt är att hon delar hushållet med sin make, som har en bättre pension.
”Vi klarar oss men om man blir själv med en pension på 13 500, då går det inte.”
Vid årsskiftet räknades inkomstpensionen upp med fyra procent och skatten sänktes något för pensionärer. För Birgittas del innebär det 300-400 kronor mer i plånboken. Det räcker inte långt med alla prisökningar, menar hon.
”Maten, elen, försäkringar – allt har gått upp. Sedan har jag har en i hushållet som är sjuk, och läkemedlen är inte gratis. Det var 2 000 kronor senast jag hämtade ut och nu ska det bli ännu dyrare.”
Birgitta känner sig ändå gynnad eftersom hon kunde lägga undan lite pengar tidigare. Andra med hennes yrkesbakgrund inom vård och omsorg tvingas vända på varenda krona.
Vill höja avgiften
”Det är många som inte kan unna sig något. De har inte råd att köpa presenter till barnbarnen eller göra något trevligt som att gå på teater eller konsert. Det är stora klyftor som vi har i samhället. Alla borde ha en riktig pension när man har man jobbat i hela sitt liv tycker jag.”
”Det är den allmänna pensionen som är sorgebarnet och måste förstärkas så att det märks om du arbetat och bidragit till samhället i över 40 år,” anser Liza di Paolo-Sandberg.
Pensionärsförbundens recept mot klyftorna är en höjd pensionsavgift för att kunna säkerställa tryggheten i pensionssystemet. Pensionsavgiften är för övrigt något som utreds i riksdagens pensionsgrupp för närvarande. ”
Det är alarmerande att många äldre har så pass små marginaler som siffrorna visar. Det är verkligen tufft att klara sig på sin pension i Sverige i dag för många”, säger Eva Eriksson, ordförande i SPF Seniorerna.